Inre och yttre stressfaktorer

Stress kan komma både utifrån och inifrån men påverkar kroppen på en rad olika sätt. Den yttre stressen kan vara i form av för mycket träning, dålig sömn, stressig arbetsmiljö, kroniska inflammationer och blodsockersvängningar. Den inre/emotionella stressen kan vara exempelvis för mycket arbete, för många måsten, prestations krav, dålig självkänsla, trauman och livskriser.

Man kan dela upp stress i olika nivåer.

Steg 1.

Du upplever mycket stress och lite återhämtning men har fortfarande en normal funktion i HPA-axeln. Hormonell påverkan med (ofta) högt insulin, hög effekt av kortisol, högt – lågt DHEA (vitalitetshormon).

Steg 2.

Du upplever mycket stress och lite återhämtning och HPA- axeln börjar svikta. Hormonell påvekan genom att effekten av kortisol börjar minska, ofta ett högt insulin och medel – lågt DHEA.

Steg 3. Utmattningssyndrom / utmattningsdepression

Du upplever mycket stress och lite återhämtning och HPA- axel funktionen sviktar. Hormonell påverkan genom låg effekt av kortisol, lågt DHEA och ofta högt insulin.

I steg 1 och 2 kan hård och medelintensiv träning vara ett bra stresshanteringsverktyg men i steg 3 fungerar inte kroppens stressystem som det ska och hård träning bör undvikas. För att återigen få kontakt med det parasympatiska nervsystemet är lugna aktiviteter/meditation att föredra och en bra riktlinje är att den fysiska aktiviteten inte ska dränera dig på energi även dagen efter träningen.


Återhämtning


Det är ibland svårt att hitta tid för återhämtning. Vår vardag är ofta intensiv och fylld av krav från olika håll. Vi klarar mycket stress i vår vardag men för att klara av kraven är återhämtningen helt avgörande. Vi fixar en kortare tid av stress men pågår det för länge kommer kroppen gradvis att fungera sämre och tillslut inte alls.

Det finns två viktiga hormon som styr vår dygnsrytm, vår cirkadianska rytm, kortisol (vakenhetshormonet) och melatonin (sömnhormonet). Kortisolutsöndringen styrs av ett system som kallas HPA-axeln. Om vi är kronisk stressade och utsöndrar för mycket kortisol under en längre tid kommer systemet tillslut att kollapsa. Om kroppen inte får den återhämtning den behöver är det vanligt att man får ett kortisolpåslag mitt i natten (högre hjärtfrekvens/ångest) och det blir svårt att somna om. Under långvarig stress sätts kroppens nivåer av kortisol (vakenhetshormonet) och melatonin (sömnhormonet) ur balans. Dygnsrytmen blir påverkad.

Arbetsområden för att komma tillrätta med stress

  • Blodsockersvängningar – kosten har stor betydelse för att komma tillrätta med blodsockersvängningar som är en konstant intre stressfaktor
  • Inflammation – stress driver inflammation och inflammation driver stress
  • Cirkadianska rytmen – balanserade kortisol och melatoninnivåer
  • Upplevda stressen – stress är väldigt individuellt men insikt om vad som stressar dig är grunden i hälsoarbetet. Andning, mindfulness, yoga, naturen, kroppsbehandlingar etc är alla vara verktyg för att arbeta med stress.
  • Test HRV (heart rate variability) mäter variationerna mellan pulsslagen. När vi får ett stresspåslag börjar hjärtat slå mer rytmiskt och regelbundet. Ju mindre variation mellan pulsslagen desto mer stress i kroppen. Ett högt HRV är positivt.
  • Mätning av stresshormoner i ett DUTCH test.


Balans


%d bloggare gillar detta: